Manlig och kvinnlig personlighet

TLDR: Män och kvinnor har olika personlighet och preferenser. Skillnaderna är ganska små, men får betydelse på gruppnivå. Vi är varken sociala blanka blad eller primitiva djur, snarare sociala djur.

Det här är det femte blogginlägget i en serie av sju på ämnet personlighet och personlighetstester.


green-2584106_1920.jpg

1990-talets bäst säljande fackbok är skriven av en självutnämnd relationsrådgivare som fått sin ”utbildning” vid yogaretreat och en korrespondenskurs i psykologi vid ett icke-ackrediterat, numera nedlagt, universitet (*). Det handlar om Män Är Från Mars, Kvinnor Är Från Venus. Sedan den publicerades 1992 har 15 miljoner exemplar sålts världen över (*). Författaren, John Gray, har därefter skrivit över 20 böcker som blåser ut samma budskap i annan paketering. Att ”Det finns två sorters människor. De bor på varsin planet, Venus och Mars. På planeten Venus odlar invånarna sitt känsloliv. Invånarna på Mars är inte intresserade av känslor…” (*). Budskapet är tydligt. Män och kvinnor är så olika att det är som om vi kom från olika planeter.

Kan vi lita på vad en självutnämnd relationsexpert säger om likheter och skillnader mellan män och kvinnor?

I den förra bloggposten kunde du läsa om personlighetens betydelse för framgång i arbetet. Ett mått på framgång i arbetet är lön. Ett annat är att avancera till att bli chef. Det är också två ämnen som ofta kommer upp i debatter om skillnader mellan män och kvinnor. Därför börjar det här blogginlägget med en fördjupning i frågan om personlighet och lön. En fråga som kommer att leda oss in på en frågan om personlighet och kön. Du kommer att förstå varför det är läge att ta John Grays böcker med en nypa salt. Eller nej, en hel tunna salt.

1.

1957 valdes över 10,000 High School-studenter i delstaten Wisconsin slumpvis ut. De fick erbjudande om att delta i en forskningsstudie som skulle pågå hela deras liv. De ansvariga forskarna var medvetna om att de kanske inte skulle leva tillräckligt länge för att se de slutgiltiga resultaten. Men med viljan att lämna ett bidrag till vetenskapen satte de igång med intervjuer, enkäter och tester. De undersökte allt möjligt. Intelligens och andra mentala förmågor. Utbildnings- och karriärval. Familjesituation och socioekonomisk status. Och personlighet. De 10,000 deltagarna följdes under resten av 1900-talet. Deras svar är med andra ord en guldgruva för nutida forskare som vill undersöka hur olika psykologiska fenomen utvecklas över tid. Två holländska forskare, Gerrit Müller och Erik Plug, har använt studien för att undersöka hur personlighet påverkar löneutveckling genom livet. De har gjort ett intressant och uppseendeväckande fynd.

Olika personlighetsdrag har betydelse för löneutveckling i livet för män respektive kvinnor. För män är hög grad av antagonism, öppenhet och emotionell stabilitet mest betydande för deras inkomst. För kvinnor var å andra sidan samvetsgrannhet och öppenhet de mest betydande. Män och kvinnor gynns alltså av att uppvisa olika personlighetsdrag. Dessutom värderades vänlighet olika för män och kvinnor. Män med låg grad av vänlighet tjänade mer än i övrigt jämbördiga män, medan kvinnor med hög grad av vänlighet tjänade mer än i övrigt jämbördiga kvinnor. För män är alltså vänlighet negativt för löneutvecklingen. För kvinnor, tvärt om. Likadana studier i andra länder, såsom Australien (*) och Ryssland (*), ger snarlika fynd. Således har vänlighet betydelse när man diskuterar löneskillnader mellan kvinnor och män. Och då på två sätt. Både grad av vänlighet en person uppvisar och hur vänligheten tolkas och bemöts av omgivningen. Vid undersökningar av personlighet över hela världen, är ett genomgående fynd att kvinnor har högre grad av vänlighet än män (*). Det kan med andra ord vara så att kvinnor genom historien gynnats av att uppvisa vänlighet. Och inte bara gynnats genom fetare lönekuvert. Även andra värden har bidragit till att olika personlighetsdrag utvecklats hos män och kvinnor. Du kommer snart att få veta mer.

Vi ska påminna oss om en sak. Det finns annat, mycket annat, än personlighet att ta i beaktning när man diskuterar skillnader i inkomst mellan människor. Andelen av en persons inkomst som kan förklaras av personlighet varierar mellan olika studier. Från ca 4 % (*) till 11,5 % (*). Personlighet har viss betydelse för inkomsten, men betyder inte allt. Utbildningsnivå, arbetserfarenhet, ålder, antalet timmar man lagt ned på sitt arbete har större betydelse (*). Det har också betydelse för om man avancerar till att bli chef.

2.

Mattias och Frida hade just varit på chefskurs. Det här var resultatet. De kände sig visserligen mer dominanta, men också mer splittrade.

Mattias och Frida hade just varit på chefskurs. Det här var resultatet. De kände sig visserligen mer dominanta, men också mer splittrade.

Chefer är oftast de som tjänar mest i en organisation. Världen över är fler män än kvinnor chefer. I Sverige, ofta kallat ett av världens mest jämställda länder, är 60 % av cheferna män och 40 % av cheferna kvinnor (*). Medan Jamaica är Sveriges raka motsats, där är 60 % av cheferna kvinnor och 40 % män. I Pakistan är endast 3 % av cheferna kvinnor (*). Och det finns anledning att undersöka betydelsen av jämställdhet bland chefer. Företag med mer jämställda styrelser presterar bättre än företag med skev könsfördelning. Jämställdhet i styrelsen har samband med högre rörelseresultat. Men, det finns ett men. Och det är intressant för oss som utforskar betydelsen av personlighet. Inte för att det finns lika många män som kvinnor i styrelsen. Det finns en annan anledning till att dessa företag visar högre resultat över tid. De tar nämligen mindre risker vilket är gynnsamt på lång sikt (*). Till saken hör att kvinnor generellt uppvisar lägre riskbenägenhet än män (*). Men det finns gott om kvinnor som är risktagande. Och gott om män som är försiktiga. Den som vill forma en framgångsrik organisation ska inte stirra sig blind på kön. Och så är det ofta i debatter om könsskillnader. Vi har en tendens att fokusera på vissa synliga attribut, som kön eller hudfärg, trots att det finns underliggande attribut som borde få vår uppmärksamhet (*). Det kunde du läsa om i en av mina texter om intelligens. Något som förtjänar uppmärksamhet är personlighet. Forskning om personlighet kan ge svar på vilka som oftast blir chefer, genom att klargöra vilka personlighetsfaktorer som är förknippade med chefskap.

I en av de största studierna på ämnet studerades över 50,000 människor. De kom från olika europeiska länder, jobbade i olika branscher i både privat och offentlig sektor. Gruppen innehöll manliga och kvinnliga chefer, samt icke-chefer. Syftet var att undersöka vilka personlighetsfaktorer som förenade, respektive skilde, grupperna åt. Bland icke-cheferna skilde sig män och kvinnors personlighet. Kvinnor uppvisade högre grad av vänlighet och lägre grad av emotionell stabilitet än män. Män uppvisade lägre grad av utåtriktning och samvetsgrannhet än kvinnor. Men när forskarna undersökte chefernas personlighet fanns inga skillnader. Manliga och kvinliga chefer hade snarlik personlighet. Oavsett kön hade den genomsnittliga chefen hög grad av samvetsgrannhet, utåtriktning och emotionell stabilitet. För att klättra till chefspositioner är det alltså viktigare att uppvisa de personlighetsdrag som har samband med framgång i arbetet, än att vara av ett visst kön (*). Det kan med andra ord vara en kvinna med dessa personlighetsdrag, lika gärna som en man med dessa personlighetsdrag. Samma sak syns vid undersökningar av ett annat traditionellt manligt yrke, stridspiloter. Kvinnliga stridspiloter uppvisar liknande personlighetsdrag som manliga stridspiloter. Det innebär högre grad av bland annat extraversion, bestämdhet och intellektuell öppenhet än de flesta andra (*).

Men, som du redan läst, kan samma personlighetsdrag värderas olika beroende på om det är en man eller kvinna som uppvisar det. Det gäller i synnerhet chefer. Kvinnliga chefer som uppvisar låg grad av vänlighet betraktas som ”bossiga och bitchiga”. Manliga chefer med samma drag anses ”raka och tydliga”. Och manliga chefer som uttrycker värme och medkänsla betraktas som ”veka och överkänsliga”. Kvinnliga chefer som gör detsamma kallas ”empatiska och inkännande” (*). För att bli chef krävs ambition och uthållighet. Och ibland att sätta karriären före familjeliv, sociala relationer och hobbyer. På gruppnivå prioriterar män yttre karriärmål, såsom status i företagshierarkin och lön, högre än kvinnor. De prioriterar personlig utveckling och sociala relationer mer (*). Så, när det handlar om chefskap är det alltså värt att undersöka människors prioriteringar och personlighetsdrag, oavsett de är män eller kvinnor. Med det sagt, kan vi flytta fokus från arbetsplatsen och undersöka könsskillnader i personlighet på ett mer övergripande plan.

3.

Om det som står i Män Är Från Mars, Kvinnor Är Från Venus stämmer, att män och kvinnor är fundamentalt olika, då borde det återspeglas i mäns och kvinnors personlighet. Det borde vara stora skillnader på gruppnivå mellan män och kvinnor. Stämmer det att varje kvinna ”odlar sitt känslolov” och inte en enda man ”är intresserad av känslor”? Genom resultaten från undersökningar av hundratusentals män och kvinnor, världen över, kan vi få svar på den frågan.

I den största enskilda studien hittills, fick 320,000 amerikaner göra Big Five-test. Där hade kvinnor högre grad av sårbarhet, ångest, känslomässig öppenhet, altruism och sympati. Män har generellt sett högre intellektuell öppenhet och är mer spänningssökande (*). Skillnader som återkommer världen över (*). John Gray skulle alltså kunna säga ”vad var det jag sa? Jag har rätt!”. Men tyvärr, John, det är inte så enkelt. Det finns en brasklapp som gör att alla bibliotek borde ställa hans böcker på hyllan för bra exempel på dåliga böcker. Trots att forskningslitteraturen visar att det finns personlighetsskillnader mellan män och kvinnor, är skillnaderna ”små till måttliga, och den största skillnaden förekommer i emotionell stabilitet och vänlighet, där kvinnor har högre grad av bägge” (*).

Vid undersökningar av skillnader mellan grupper används effektstorlek. Det är ett statistiskt mått som anges med en siffra, oftast mellan 0.0 och 2.0, även om den kan vara högre än så. 0.0 innebär ingen skillnad alls, och 2.0 en enorm skillnad (*). För personlighet är effektstorleken för könsskillnader liten. Exempelvis 0.07 för samvetsgrannhet till kvinnors fördel, och 0.13 för öppenhet till mäns fördel. Det innebär att det finns skillnader på gruppnivå. Men eftersom skillnaderna är så små, finns gott om män som är mer samvetsgranna än många kvinnor. Och många kvinnor som har högre öppenhet än många män. Andra personlighetsdrag har högre effektstorlek. Där är alltså skillnaderna mellan könen större på gruppnivå. Ett exempel är skillnaden i vänlighet, där effektstorleken är 1.07 till kvinnors fördel. Men trots det finns många män som har högre grad av vänlighet än många kvinnor. Detsamma gäller när vi lyfter blicken från personlighet och tittar på andra psykologiska egenskaper. Exempelvis kognitiva färdigheter och välmående. Den största sammanställningen någonsin för att ta reda på eventuella likheter och skillnader i psykologiska egenskaper mellan män och kvinnor, publicerades 2015. Det är en meta-analys av meta-analyser, en så kallad meta-syntes. Tre forskare sammanställer där 106 enskilda meta-analyser, med totalt 12 miljoner deltagare. De beräknar att effektstorleken på könsskillnaderna är 0.21. Omräknat i procent innebär det att de båda grupperna, män och kvinnor, överlappar varandra till 84 % (*). Eller, annorlunda uttryckt, det finns gott om män som är ”kvinnliga” och gott om kvinnor som är ”manliga”.

Vad kan vi lära oss av detta? Jo, två saker. För det första är det alltför svepande att säga någonting om ”alla män” eller ”alla kvinnor”. Vi kan minnas vad som stod i det förra inlägget, om personlighet bland chefer. Där fanns gott om kvinnor som uppvisade stereotypt maskulina personlighetsdrag. För det andra är det också fel att säga att det inte finns några skillnader mellan män och kvinnor. Det finns skillnader, både inom och mellan länder och kulturer. Dessa skillnader har betydelse för mäns och kvinnors livsval.

4.

Även om skillnaderna i effektstorlek procentuellt sett är små blir skillnaderna tydliga när vi tittar på en hel nations, eller hela jordens, befolkning. Om så bara en procent av alla svenska män är mer risktagande än de flesta svenska kvinnor, innebär det att 50,000 svenska män är mer riskbenägna än de flesta kvinnor. Om så bara en procent av världens kvinnor uppvisar högre grad av vänlighet än de flesta av världens män, innebär det att det finns 75 miljoner kvinnor världen över som är vänligare än de flesta män. Utöver de små skillnaderna, finns två könsskillnader som är relativt stora. Risktagande och intresseområde.

Mimmi gillade (lägg märke till tempusformen) att ta risker.

Mimmi gillade (lägg märke till tempusformen) att ta risker.

Pojkar och män tar större fysiska, intellektuella och sociala risker än flickor och kvinnor (*). De söker också starka, sensationella, upplevelser i högre grad. Med andra ord, på gruppnivå är män större adrenalinjunkies än kvinnor. Skillnaderna är som störst i barndomen, för att jämnas ut med tiden, utan att någonsin försvinna helt (*). Ett exempel är en serie studier där en grupp forskare observerade satte sig tillrätta i en djurpark för att observera ungeför 500 barn, 3 till 11 år gamla, som besökte parken. I djurparken fanns aktiviteter av olika karaktär. Bland de mer riskabla fanns en äventyrsbana längs en brant sluttning ovanför en flod. Bland de lugnare aktiviteterna fanns en hage där alla som ville fick klappa lamm. Forskarna såg till att inga föräldrar eller andra vuxna fanns med för att påverka barnen i sina val. På så vis kunde de vara mer säkra på att barnen själva valde sina aktiviteter. Forskarna kunde konstatera att fler pojkar än flickor gav sig på de riskabla aktiviteterna. Exempelvis var det 45 pojkar och 16 flickor som testade äventyrsbanan (*).

En kritiker skulle kunna säga att barnen, trots att de var så små som 3 år gamla, redan socialiserats in i sina respektive roller. Men motsvarande skillnader mellan könen finns ännu längre ner i åldrarna. Hur blir det vid undersökningar av barn som bara är en dag gamla? Eller, ännu bättre, för tidigt födda barn som är en dag gamla? Det är svårt att bedöma hur risktagande ett för tidigt fött barn är. Men det går att undersöka något annat, som också har betydelse. Nämligen vartåt man riktar sitt intresse. I en studie på drygt 100 för tidigt födda, en dag gamla, barn hängde forskare upp ett mekaniskt objekt sida vid sida med ett ansikte ovanför bebisens huvud när det låg på rygg och vilade. Sedan mätte hur lång tid bebisen tittade på respektive objekt. Pojkarna intresserade sig mer för ett mekaniskt objekt medan flickorna intresserade sig mer för ett ansikte (*). Och detta är inget enstaka fynd, utan samma mönster framkommer när forskarna sammanställer en mängd studier (*). Det är dock värt att påpeka att pojkar sällan är helt ointresserade av människor, och att flickor sällan är helt ointresserade av saker. Men de generella skillnaderna finns. Och de finns där redan vid födseln. De förekommer i studie efter studie, i land efter land. Pojkar och män har generellt sett större intresse för saker, medan flickor och kvinnor har större intresse för människor (*). Det har betydelse livet igenom. Det påverkar vilka leksaker barn väljer på förskolan. Då fler pojkar väljer hårda leksaker och fler flickor väljer mjuka (*). Det påverkar vilka förväntningar ungdomar har på vänskap. Då fler flickor förväntar sig intim och känslomässig vänskap och fler pojkar ett slags maktutbyte (*). Det påverkar vilka utbildningar nybakade studenter söker sig till. Då fler killar väljer tekniska och naturvetenskapliga ämnen, och fler tjejer väljer sociala och humanistiska ämnen (*). Och det påverkar vilka yrken nyexaminerade eftersträvar. Då fler män söker sig till ingenjörsyrken, matematiska och tekniska yrken och fler kvinnor till sociala eller artistiska yrken (*).

5.

När forskare undersöker skillnader och likheter i personlighet mellan män och kvinnor, visar det sig att det är skillnad mellan olika länder. I vissa länder är skillnaderna i personlighet mindre, i andra länder större. Själva fyndet för oss in på en fråga som ofta blir aktuell när man talar om könsskillnader. Frågan om arv eller miljö. Är personlighet en produkt av en människas biologiskt arv eller den sociala miljö den växer upp i, eller någonting mitt emellan? Den debatten brukar, tyvärr, bli polariserad. Mellan de som menar att det är ”fakta” att människan inte har något naturligt kön är påtvingade begrepp (*). Och de som är säkra på att begreppet ”hen” orsakar självskadebeteenden bland unga (*). Resultaten från studier som undersöker olika aspekter av personlighet, med tiotusentals deltagare från länder världen över, visar att ingen sida i den polariserade debatten har rätt. Om tanken om social inlärning stämmer, är skillnader i personlighet större ju tydligare könsrollerna i en kultur är. Mer jämställda kulturer, som Sverige, borde då ha mindre könsskillnader. Om den biologiska principen stämmer, är likheter och skillnader i personlighet mellan män och kvinnor desamma oavsett kultur.

När man undersöker skillnaderna mellan olika kulturer, blir det tydligt att jämställdheten i ett land eller kultur har betydelse. Personlighet och intresse skiljer sig nämligen åt mellan kulturer. Dock inte på det sätt man kan tro. Könsskillnaderna i personlighet är nämligen större ju mer jämlikt ett samhälle är. Ju högre grad av samhällelig utveckling, exempelvis livslängd, folkhälsa, utbildningsnivå och ekonomiskt välmående, desto större är skillnaderna i personlighet mellan män och kvinnor (*). Det är inte fynd från enstaka studier, utan förekommer gång på gång (*). När det inte finns några formella hinder för varken män eller kvinnor att söka sig till yrken där de tidigare inte varit välkomna, tenderar män och kvinnor att välja mer olika (*). Och, om man så vill, mer könsstereotypt. Det gäller både utbildning och yrke. Världen över väljer män i mer jämställda länder tekniska, matematiska och naturvetenskapliga utbildningar, jämfört med kvinnor (*). Och i mer jämställda länder, såsom Sverige och Schweiz, väljer kvinnor sociala yrken och män tekniska yrken i högre grad än i mer ojämställda länder, såsom Bulgarien och Tunisien (*). Skillnaderna har sin grund både i biologiskt arv och social miljö. Vissa egenskaper, men inte andra, har varit gynnsamma för män respektive kvinnor genom människans utveckling. Därför har olika personlighetsdrag utvecklats genom naturligt urval i miljontals år, med början innan vi ens var att betrakta som människor. Det vill säga, de individer som fått barn har fört sina personlighetsdrag vidare. Och de som gjort flest barn, som i sin tur överlevt och kunnat göra egna barn, har lämnat efter sig det största genetiska arvet.

Det finns könsskillnader i vilken insats som krävs för att skaffa barn. En kvinna behöver cirka nio månader på sig från sex till förlossning. Största delen av människans historia har kvinnan dessutom varit tvungen att ge barnet mat genom amning efter födseln. Ensam eller med hjälp av andra (*). Det gör att en kvinna kan behöva flera år för att föda och nära ett barn. Under samma tid kan en man, rent hypotetiskt, ha sex med tusentals kvinnor. Hans insats är extremt liten i jämförelse med kvinnans. Dessutom har män större muskelmassa än kvinnor, vilket gett anledning för kvinnor att vara mer försiktiga (*). De gör att män och kvinnor genom evolutionen har haft olika incitament för sina partnerval. Kvinnor har behövt vara kräsna för att minimera riskerna att råka illa ut. Män har kunnat kosta på sig att vara förnöjsamma (*). Därför har personlighetsdrag, värderingar och preferenser utvecklats olika hos kvinnor och män. Kvinnor har haft nytta av vänlighet och socialt intresse då det möjliggjort stöd från andra, skydd mot hot och praktisk hjälp. Exempelvis under graviditeten då en kvinna är extra sårbar. Kvinnor har även gynnats av en lägre grad av emotionell stabilitet. Det är sunt att vara skeptisk och avvaktande när en okänd, fysiskt starkare, person närmar sig. Män har å andra sidan haft större nytta av risktagande och målmedvetenhet. Då har de kunnat stiga i status för att locka de mest attraktiva kvinnorna (*). Just social status är också något som kvinnor, i högre grad än män, efterfrågar hos en partner (*). Något vi återkommer till några stycken ner.

I samhällen med ett överskott av män tar män större risker än i samhällen med jämnare könsfördelning. Det gäller dels risker i relationer (*). Men även på andra områden, som betting och pensionssparande (*)! I dessa samhällen sker också mer våld. Och då främst våld som begås av män som befinner sig lågt i den sociala statushierakin och saknar partner (*). Anledningen är att ett överskott av män triggar igång mäns risktagande och målmedvetenhet än mer, eftersom det är sätt att stiga i social status. Det är dock viktigt att påpeka en sak. Att stiga i social status innebär inte att alla dessa män försöker att döda varandra. Det innebär att fler män tar större risker för att göra det som den sociala gruppen anser är statusfyllt (*). I vissa grupper är det att öva AC/DC-riff dygnet runt. I vissa grupper är det att lära sig så många decimaler av pi som möjligt. I vissa grupper är det att klättra upp för högst berg. Eller något helt annat.

Urban och Dennis undrade varför alla var så glada vid examen. Nu var ju de glada dagarna slut?! Daniel däremot, såg fram emot att börja jobba som sjuksköterska.

Urban och Dennis undrade varför alla var så glada vid examen. Nu var ju de glada dagarna slut?! Daniel däremot, såg fram emot att börja jobba som sjuksköterska.

Det omvända, ett överskott av kvinnor, får också betydelse för personlighet och preferenser. I dessa samhällen väljer fler kvinnor att utbilda sig och eftersträva välbetalda jobb (*). Och, kvinnors sexuella preferenser skiftar. I samhällen med överskott av män kan kvinnor vara mer kräsna när de väljer partner. Följden blir att fler kvinnor väljer stadiga relationer med män som har hög social status (*). När det finns ett överskott av kvinnor är det män som kan kosta på sig att vara kräsna. Eller desto vanligare, har fler tillfälliga sexuella kontakter (*). Ett exempel på det är den ganska slutna världen ett universiet innebär. Idag är det fler kvinnor än män som går en universitetsutbildning, vilket gör att det finns ett överskott av kvinnor på campus, i studentkorridorer och på uteställen för studenter. I dessa miljöer har både kvinnor och män mer tillfälliga sexuella kontakter än i miljöer med jämnare könsfördelning (*). Det finns även historiska exempel. Såsom Frankrike, åren efter första världskriget. Miljontals män hade dött på slagfältet men förhållandevis få kvinnor fick fysiska skador. Efter kriget fanns därför ett överskott av män. Då föddes fler utomäktenskapliga barn - det här var ju innan p-pillret kommit ut på marknaden - och män gifte sig främst med kvinnor ur högre samhällsklasser medan kvinnor i lägre samhällsklasser ofta förblev ogifta. Skillnaderna var som störst i de regioner som varit värst drabbade, och därmed hade störst överskott av kvinnor (*). Med andra ord, det kön som måste konkurrera om möjligheten till sex och nära relationer, kommer att anpassa sig så gott de kan. Oavsett det gäller män som uppvisar högre risktagande när det råder konkurrens om kvinnorna. Eller kvinnor som inte har lika höga krav på trohet och social status när det råder konkurrens om männen.

Även andra djur följer samma mönster. Oavsett art, uppvisar det kön som måste konkurrera om möjligheten att para sig större risktagande och högre grad av emotionell stabilitet (*). För de flesta arter, däribland människor och människolika arter som schimpanser och orangutanger, innebär det att hanarna behöver konkurrera med varandra för att få para sig med honorna. Men det finns exempel på motsatsen. Bland hyenor är honorna mest aktiva i dominanshierarkin och fysiskt starkare än hanarna (*). Bland hyenor har också honorna utvecklat större risktagande och emotionell stabilitet än hanarna (*). Som en pikant detalj, är det intressant att samma biologiska fenomen tolkas olika hos olika arter. Exempelvis en eregerad penis. Hos människor är en penis med stånd något av det manligaste många, åtminstone män, kan tänka sig. Något de visar för att signalera status och vitalitet (*). Hos hyenor är det snarare tvärtom. När en hane hamnar i underläge blir hans penis erigerad, som ett tecken på underkastelse (*). Biologiska fenomen kan alltså tolkas olika beroende på kultur (och djurart).

Men nog om hyenor och penisar. Åter till det djur bloggposten handlar om, människan. Hos oss söker kvinnor och män olika saker hos en partner. Kvinnor söker främst partners med hög inkomst och social status. Män söker främst fysiskt attraktiva partners. Skillnaderna är desamma oavsett hur jämställt landet är, vilket tyder på att skillnaderna har en stark biologisk grund (*). Men, det finns ett men. Evolutionen är inte statisk. Själva definitionen av evolution är att egenskaper förädlas och förändras över tid. Vi är inte i slutet av en utveckling som pågått i miljontals år. Vi är i den. Även det som kallas biologiskt grundade egenskaper förändras. Ofta som ett resultat av sociala och kulturella förändringar (*). Sedan 1900-talets början har exempelvis kvinnors och mäns personlighetsdrag börjat sammanstråla. Skillnaderna är alltså mindre idag än de var vid 1900-talets början. Störst förändring har kvinnor gjort. Mäns personlighetsdrag är nämligen ungefär desamma, medan det sker en ökning av kvinnors typiskt maskulina personlighetsdrag (*). En liknande trend förekommer i preferenser vid partnerval. Det som står några rader upp stämmer visserligen. Att män främst söker attraktiva partners och kvinnor främst söker partners med hög inkomst och social status. Men även dessa skillnader är mindre idag än under 1900-talet. I takt med att samhället blir mer jämställt förändras både mäns och kvinnors preferenser. Idag är exempelvis attraktiva partners viktigare för fler kvinnor än tidigare. Och det är viktigare med social status och hög inkomst för fler män än tidigare (*). På så vis närmar sig alltså män och kvinnor varandra på flera sätt. Sammantaget pekar fynden på att likheter och skillnader i personlighet, preferenser och värderingar utvecklas över tid, som ett resultat av både arv och miljö. Det gäller såväl för människor som för andra djur.

Vad kan vi lära oss av detta? Jo - och nu kommer den stora överraskningen - att jämställdhet och mäns respektive kvinnors personlighet inte har med varandra att göra. I en nyligen publicerad studie på över 230,000 människor i 32 länder drar forskarna just den slutsatsen (*). Forskarna konstaterar att ”med tanke på hur stabila fynden är över hela världen, är det mer troligt att det finns underliggande faktorer som påverkar både jämställdhet och utvecklingen av personlighet.” Visst finns det ett samband. Men då måste man komma ihåg det som sägs på varje grundkurs i vetenskapsteori. Korrelation är inte lika med kausalitet. Bara för att det finns ett samband mellan jämställdhet och skillander i personlighet, betyder det inte att det ena orsakar det andra. För att ta ett klassiskt exempel: Det är starkt samband mellan glassförsäljning och drunkningsolyckor. Betyder det att glass orsakar drunkning? Nej, givetvis finns det något annat som orsakar de båda. Exempelvis värme och solsken. Det bidrar till ökad glassförsäljning och till att fler människor badar och, tragiskt nog, drunknar. På samma sätt verkar det vara med personlighet och jämställdhet.

Tim Kaiser är forskare i psykologi vid universitetet i Griefswald, Tyskland. Han har gjort ett djupdykning i forskningen på personlighet och jämställdhet, men även tagit en mängd andra saker i beaktning. I sin undersökning tog han del av data från över 800,000 människor i flera olika länder. Han kunde se samma sak som tidigare, att könsskillnader i personlighet ökar ju mer jämställt ett land är. Men när han tog en mängd andra saker med i beräkningen, visade det sig att sambandet mellan jämställdhet och könsskillnader i personlighet var ”reducerat till noll”. Istället hade både jämställdhet och könsskillnader i personlighet samband med något annat, nämligen ekologiska förutsättningar. Eller mer specifikt, förekomsten av sjukdomar och tillgång på mat. Ju friskare en befolkning är och ju större tillgång på mat de har, desto mer jämställt blir landet. Och desto större blir skillnaderna i personlighet. Att sjukdomar och tillgång på mat har betydelse för jämställdhet är inte svårt att förstå. I en miljö där det är svårt att skaffa mat, kommer en uthållig, stark och smart person (oavsett det är en man eller kvinna) kunna samla mer mat än en trött och svag person. Då män på gruppnivå har större muskelstyrka än kvinnor (*), stiger män i status i dessa samhällen. Och när vissa starka individer får mycket makt, får resten desto mindre. Själva definitionen av ojämställdhet. På så vis kan exempelvis förekomsten av sjukdomar påverka jämställdheten i ett land över flera generationer (*). Tim Kaiser är även noga med att hans forskning bara besvarar frågan vad som påverkar utvecklingen av personlighetsskillnader och jämställdhet. Framtida forskning får svara på hur förekomst av sjukdomar och tillgång på mat påverkar utvecklingen av personlighet.

6.

Nu har vi ägnat ungefär 5,000 ord åt att förklara likheter och skillnader mellan män och kvinnor. Som avrundning är det dags att påpeka att ingen ska stirra sig blind på kön. Precis som Tim Kaisers forskning hintar om, är det lätt att glömma bort alla de andra faktorerna som också har betydelse för utvecklingen av personlighet. Könsskillnader ska inte betraktas som något isolerat, utan även sådant som etnicitet och socioekonomisk status har betydelse (*). När man undersöker könsskillnader i självkänsla och även tar etnicitet i beaktning, uppvisas olika skillnader mellan män och kvinnor, beroende på etnicitet. Bland vita har de flesta män högre självkänsla än kvinnor, medan det hos svarta är tvärtom. Där har de flesta kvinnor högre självkänsla än män (*). Därmed är det inte särskilt smart att säga något om könsskillnader i självkänsla utan att ta också etnicitet i beaktning. Gällande personlighet, som varit fokus här, har man genomfört studier även på olika etniska grupper och i olika kulturer. Därför har vi en mer nyanserad bild än om könsskillnader studerats mer generellt.

Ett ensidigt fokus på kön har dessutom en tendens att underbygga de skillnader som finns mellan könen. På så vis blir de större än de behöver vara. Ett knep för att komma runt det, är att inte alls bry sig om kön. I ett experiment lät man en grupp försökspersoner spela ett dataspel med våldsamma inslag, nämligen att försvara en fästning och fälla bomber över motståndaren. Hälften av försökspersonerna fick börja med att presentera sig själva vid namn och svara på ett antal personliga frågor. Frågorna handlade om könsidentitet. Exempelvis om man ansåg att män är mer aggressiva än kvinnor. Den andra gruppen försökspersoner fick bara sitta och vänta på att spelet skulle börja, och triggades alltså inte att tänka på sin könsidentitet eller vilket kön som är mest aggressivt. De män som triggats att tänka på sin könsidentitet, fällde fler bomber än de kvinnor som triggats att tänka på sin könsidentitet. Men i den andra gruppen var det kvinnorna som fällde fler bomber (*). Liknande fynd har framkommit i meta-analyser som visar att just kontexten har betydelse för om man utför typiskt könsstereotypa beteenden. Om en person triggas att tänka på sig själv som man respektive kvinna, kommer den att bete sig mer stereotypt manligt respektive kvinnligt (*).

Och med det har vi kanske blivit lite klokare. Vi vet att mäns och kvinnors personlighet skiljer sig åt på gruppnivå. Att skillnaderna uppstår i ett komplext samspel mellan biologiska och sociala faktorer och över tid. Människor är varken blanka blad eller primitiva djur, utan snarare sociala djur. Vi vet också att män kan uppvisa typiskt feminina personlighetsdrag, och kvinnor kan uppvisa typiskt manliga. Betyder det att vi kan forma en personlighet? Den frågan får sitt svar i nästa blogginlägg.


Jonas Hjalmar Blom är Leg. Psykolog och doktorand i psykologi vid Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads Universitet. Hans forskningsprojekt handlar om tidsuppfattning, konsumentbeteende och hälsopsykologi.  Jonas skriver även skönlitterärt och debuterade 2018 med   Förvaltningen – En roman om offentlig sektor  . Här på bloggen skriver han om det som intresserar honom, och ingenting annat.   Du kan kontakta Jonas här

Jonas Hjalmar Blom är Leg. Psykolog och doktorand i psykologi vid Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads Universitet. Hans forskningsprojekt handlar om tidsuppfattning, konsumentbeteende och hälsopsykologi.

Jonas skriver även skönlitterärt och debuterade 2018 med Förvaltningen – En roman om offentlig sektor. Här på bloggen skriver han om det som intresserar honom, och ingenting annat.

Du kan kontakta Jonas här