Vad avgör din röst? Omedvetna faktorer vid politiska val

Vad är det som påverkar hur vi röstar i politiska val? I det här inlägget kommer vi att se att många människor är lättpåverkade i sina politiska beslut och att till synes irrelevanta faktorer, såsom lukten i vallokalen eller om ens favoritlag segrat i den senaste matchen, kan vara det som avgör hur man röstar.

När det börjar dra ihop sig till val fylls tv-tablåerna med partiledardebatter, torgen med valstugor och brevlådorna med reklamblad från de politiska partierna. Sedermera fylls även papperskorgarna med samma reklamblad. De politiskt aktiva försöker att påverka oss medborgare att lägga vår lilla, dock betydelsefulla, röst på just det partiet eller den politikern. Vissa är fast beslutna om vad de ska rösta på. Då spelar det ingen roll hur många lokalpolitiker som rycker tag i deras jackärm när de går över torget, de kommer inte att rubbas i sin uppfattning. Men, andra står och väger mellan olika alternativ. 

Det är inte alla som röstar överhuvud taget. I det senaste svenska valet, år 2014, var valdeltagandet 85,8 %. Så vad är det då som gör att vissa röstar, medan andra inte gör det? Enligt Jon Krosnick, professor vid Harvard, beror valdeltagande inte enbart politiskt intresse. I en litteraturöversikt klargjorde han att ”en individs valdeltagande beror på en kombination av sociala faktorer, psykologiska faktorer, själva röstningsproceduren och tillfälliga händelser vid tidpunkten för röstning”. Krosnick sparkar in en del öppna dörrar, exempelvis att det är fler som röstar om det är enkelt att ta sig till vallokalen. Men, efter att ha läst Krosnicks artikel kvarstår en stor fråga: Vilka faktorer påverkar vad vi röstar? Psykologisk forskning har en del att säga om saken, så här kommer en kavalkad av forskningsfynd som ger några (dock inte alla) svar på frågan.

Genetiska faktorer påverkar våra politiska attityder

Studier på enäggs- respektive tvåäggstvillingar görs inom en lång rad områden för att förstå hur stor del av våra beteenden som beror på genetiskt arv och hur mycket som beror på uppväxtmiljö. En stor amerikansk studie från år 2012 klargjorde att enäggstvillingar delar politiska attityder i större utsträckning än tvåäggstvillingar. Heritabiliteten för politiska attityder hos enäggstvillingar var mellan .50 och .64 medan heritabiliteten hos tvåäggstvillingar var mellan .22 och .35.  Det innebär, omsatt i vardagsspråk, att omkring 55 % av variationen av politiska attityder kan förklaras av genetiska skillnader. Om en kvällstidning skulle skriva om det här fyndet är det troligt att de skulle brassa på med påståenden om att man har en ”Socialdemokratisk gen” eller en ”politisk genuppsättning” eller liknande. I verkligheten är det inte så enkelt. Genetik är komplext och samma gener kan vara mer eller mindre aktiva hos olika personer. Men, att genetiska faktorer har en viss betydelse kan vi vara säkra på.

Våra omedvetna attityder har ibland större påverkan än våra uttalade attityder

För den som är intresserad av psykologi och beslutsfattande kommer det knappast som en överraskning att våra beslut påverkas av omedvetna faktorer. Genom ett test som kallas Implicit Association Test, IAT, kan man undersöka en persons implicita, outtalade, attityder gentemot kön, ras, ålder och mycket annat. I korthet går det ut på att undersöka hur snabbt en person associerar ett visst mentalt koncept, exempelvis en bild på ett homosexuellt par, med ett positivt eller negativt laddat begrepp. Om en person gör snabbare associationer mellan homosexuella par och positiva begrepp, är slutsatsen att personen har en implicit positiv attityd till homosexuella. Du kan själv göra IAT-test här. 

I en studie i samband med det amerikanska presidentvalet 2008 undersökte man skillnaderna mellan människors implicita attityder, resultaten på deras IAT, och deras explicita, uttalade, attityder gentemot de olika presidentkandidaterna. Resultaten visade att de som hade en högre grad av implicita negativa attityder gentemot färgade var mindre benägna att rösta på Barack Obama. Detta gällde även om de hade en explicit positiv attityd gentemot färgade. Det var med andra ord deras implicita attityder som var avgörande för vad de röstade på. En studie i Tyskland visade på samma resultat, att resultatet på IAT avslöjade mer om hur en person skulle rösta än personens explicita åsikter.

Slutsatsen är att omedvetna fördomar om etnisk tillhörighet påverkar våra politiska val. Andra studier på samma ämne har dragit slutsatsen att många människor har en implicit preferens att vara avhållsamma mot personer som tillhör en annan etnisk grupp än de själva. En förklaring till det kan vara att vi evolutionärt har gynnats av att vara skygga mot andra etniska grupper. Xenofobiska attityder är med det resonemanget, delvis, medfött.

Har det någon betydelse för det svenska valet? Kanske. Vi har visserligen ingen färgad partiledare, men med ett IAT kan man även se sina outtalade fördomar för sexuell läggning, kön och ålder. Gör ett test och ta reda på dina egna omedvetna fördomar. Om du har en implicita negativ attityd gentemot personer med hög ålder, kanske det är osannolikt att du kommer att rösta på den 88-åriga kandidaten Jöran Lundberg. Men, bara genom att medvetnadegöra dina implicita attityder, kan du fatta ett mer medvetet val.

Politikernas utseende spelar roll

Det här är kanske ingen nyhet för vissa, men bra att påminna sig om. Det är inte enbart insidan som räknas, utan vi har en tendens att lägga vår röst på dem vi uppfattar som attraktiva. Baksidan av detta är att vi också har en negativ preferens för personer vi uppfattar som oattraktiva.

Men det är inte så enkelt som att snygga människor får flest röster. Attraktivitet är något både individuellt och kulturellt. I vissa fall är ett dominant utseende attraktivt. I andra fall är ett pålitligt utseende attraktivt. En sammanfattning av fem studier visade att personer med konservativa åsikter föredrar politiker med ett typiskt dominant utseende framför politiker med ett pålitligt utseende medan de med liberala åsikter snarare tycker tvärtom. Forskarna manipulerade bilder av samma politiker, lät ett stort antal försökspersoner bedöma graden av attraktivitet och undersökte sedan hur samma personer röstade. Bilderna kunde se ut så här, men varje försöksperson fick alltså bara se en respektive version:

  (Bilden i mitten är originalbilden. Bilden till vänster är manipulerad för att uttrycka pålitlighet   . Bilden till höger är manipulerad för att uttrycka dominans.)

(Bilden i mitten är originalbilden. Bilden till vänster är manipulerad för att uttrycka pålitlighet . Bilden till höger är manipulerad för att uttrycka dominans.)

Forskarnas slutsats är att en politikers ansikte bör matcha dess ideologi, annars kommer väljarna att uppleva en slags mis-match, vilket gör att kandidaterna förlorar värdefulla röster. Till saken hör också att politikerns kön tycks ha en påverkan, då kvinnor i högre grad uppfattas som pålitliga medan män i högre grad uppfattas som dominanta. Men, det kommer mera. Stämningen i landet, huruvida det är fredstid eller tider av konflikt, har en påverkan på om vi föredrar ledare med pålitligt eller dominant utseende. I två amerikanska studier, en med ansikten av påhittade politiska kandidater och en med ansikten baserade på de verkliga politikerna George W. Bush och John Kerry, var det fler som föredrog ett dominant utseende när landet befann sig i krig och fler som föredrog ett pålitligt utseende när landet var i fred.

Vad detta innebär för det svenska valet kan vi bara spekulera i. Här är några gissningar, baserat på fynden här ovanför:

  • Kvinnliga partiledare kanske har större framgång bland personer med liberala åsikter
  • De personer som uppfattar att Sverige är i ett utsatt läge (vilket man ju lätt kan få bilden av om man ser mycket på nyheterna) kanske föredrar partiledare med ett dominant utseende.

Vi anklagar politikerna för sådant de inte har ansvar för

Det kan inte vara lätt att vara politiker. Många av dem är visserligen bra på att slinka undan ansvar, men  ibland blir de även beskyllda för sådant de inte kan rå för. Visst, det kanske är rimligt att anklaga dem för misslyckanden i samhällsekonomin, hälso- och sjukvård och arbetslöshet. Men många människor tillskriver politikerna ansvar för händelser de inte direkt kan påverka. En amerikansk studie visade att förekomsten av naturkatastrofer såsom torka och översvämningar, och även antalet haj-attacker (!), påverkar hur människor i de drabbade områdena röstar. Ett stort antal katastrofer gör att man blir mer benägen att rösta för maktskifte. Forskarnas slutsats är att människor vill ha enkla förklaringar på komplexa fenomen de inte kan påverka, exempelvis naturfenomen. Eller för den delen krig i andra delar av världen. Då blir det politiska styret en ventil att ta ut sin frustration på. Det tragiska är att vissa politiker utnyttjar detta. Människor som har en känsla av olust är mer benägna att strunta i fakta och vetenskap och i stället lyssna på demagoger som ger oss simpla lösningar på komplexa problem. Vissa rent av uppmanar oss att strunta i fakta och i stället lyssna till vår känsla, som Jimmie Åkesson som i sitt tal i Almedalen 2016 sa att ”Arbetslösheten sjunker, sysselsättningen ökar, tillväxten är hög, exporten ökar… Allt är på väg åt rätt håll. Känns det så? Det gör inte riktigt det, va? Det känns inte riktigt bra.”.

Vad kan det här ha för betydelse i årets val? Med den extremt varma sommaren ligger det nära till hands att anklaga politikerna för torka, nödslakt av kreatur och svåra skogsbränder. Det går bara att spekulera i om de röd-gröna, som styrt landet den senaste mandatperioden, tappar röster som en effekt av detta. Det kan lika gärna bli så att Miljöpartiet får fler röster, då frågan om global uppvärmning kanske kommer högre upp i människors medvetande.

Vi tackar politikerna för sådant de inte har ansvar för

På samma sätt som vi anklagar politiker för sådant de inte kan rå för, tackar vi politikerna (genom att rösta på dem) för sådant de inte har ansvar för. Ett exempel är en amerikansk studie som visade att irrelevanta händelser påverkade väljarnas vilja till maktskifte eller ej. Man såg bland annat att fotbollsfans är påverkade av om deras favoritlag vunnit sin senaste match innan valet. Om favoritlaget har vunnit röstar man hellre på de sittande makthavarna. Men om laget förlorat röstar man hellre för ett maktskifte. Man kunde se en del svenska partiledare försöka dra nytta av detta i sina tal i Almedalen i somras. Bland andra Isabella Lövin och Ebba Busch-Thor nämnde på något sätt Sveriges framgångar i fotbolls-VM (innan de förkortade mot England). Just detta exempel gäller givetvis främst fotbollsfans, men fenomenet att livshändelser påverkar ens politiska val, gäller även för icke-fotbollsfans. Så, oavsett om ditt favoritlag leder Allsvenskan eller om du just vunnit på lotto eller kommit in på din drömutbildning, bör du påminna dig om att det inte är politikerna som är ansvariga för din lycka.

En ofräsch vallokal triggar igång tankar om moral

En aspekt man inte alltid tänker på är om vallokalen är fräsch eller inte. Det verkar otroligt att det ska kunna påverka ens politiska beslut, inte sant? Men, en rad studier de senaste 10 åren har visat att vissa människor är extra mottagliga för den typen av påverkan och att det kan påverka politiska val. Att triggas till äckel, exempelvis genom att exponeras för dålig lukt eller se filmklipp på ostädade toaletter, kan förstärka känsligheten för sådant man anser omoraliskt, exempelvis homosexualitet eller vinster i välfärden. Personer med konservativa attityder överlag är mer känsliga för äckel. Vad har detta för betydelse i politiska val? En möjlighet är att en ofräsch vallokal får vissa personer att lägga större vikt vid vissa frågor, såsom äktenskap mellan homosexuella eller privata vårdföretag, än vad de skulle gjort i en fräsch vallokal. 

Vi har olika riskbenägenhet vid olika veckodagar

I Sverige infaller valdagen alltid på en söndag, även om det är möjligt att förtidsrösta veckans alla dagar. Kan veckodagen ha påverkan på vilket parti man lägger sin röst? Ja, enligt en brittisk studie som byggde vidare på forskningsfyndet att människors humör ofta fluktuerar över veckans olika dagar. Många människor (dock inte alla) är mer nedstämda på måndagar för att sedan bli mer uppåt på fredagar. Även vår benägenhet att ta risker skiftar beroende på veckodag. De flesta är mest riskbenägna under helger och minst riskbenägna mitt i veckan. Forskarna som skrev artikeln var extra intresserade av det senaste valet om Skottlands självständighet, osm inföll på en torsdag. Det är nämligen den dag då den brittiska befolkningen i genomsnitt är minst riskbenägen. Man bedömde att veckodagen stod för 4 % skillnad mellan positiva och negativa röster i valet om Skottlands självständighet. De flesta svenskar röstar på själva valdagen, alltså på en söndag. Någon som känner igen begreppet söndagsångest?

Sammanfattning

Det ska tilläggas att de flesta av dessa studier är antingen amerikanska eller brittiska. Det är troligt att det finns kulturella skillnader i vad som påverkar oss. Något vi kan vara säkra på är att det finns omedvetna faktorer som påverkar vad vi röstar på. Allt från våra implicita attityder, politikernas utseenden, irrelevanta händelser såsom naturkatastrofer eller favoritlagets framgångar, till om vallokalen är fräsch eller sunkig.