Psykologisk forskning ger oss ett evidensbaserat julklappstips: En julklapp som gör gott för dig, mottagaren och mottagarens mottagare.

IMG_0143.JPG

Nu ska du få lära dig om en julklapp som är positiv i flera led. För dig, för den du ger den till och dessutom en eller flera människor därtill. Och, det är inget jag hittar på, utan jag bygger det påståendet på vad forskningen inom positiv psykologi och konsumentpsykologi har att lära oss om orsakssambanden mellan konsumtion och lycka.

Jag brukar fira julafton med mina föräldrar och min syster. De senaste åren har min syster fått både ett och två barn och julafton har därför förändrats en aning. Från en lugn dag med joggingrunda på morgonen, risgrynsgröt framåt lunch och julklappsöppning på kvällen när långpromenad och plinkande på gitarren blivit uttjatat. Till en dag med diverse bus (förra året spenderade jag dagen ansiktsmålad som en katt) och julklappsöppning när treåringens pepp inte kunnat stillas.

Något annat som förändrats är antalet julklappar. Från en eller två per person, oftast i kuvertform, tycks julgranen ha blivit en magnet som attraherar hårda paket i färgglatt paper med innehåll i form av skidutrustning för en person på 90 centimeter, leksaksbilar och pysselgrejer.

Det har fått mig att tänka till kring julklappar. Nu delar jag med mig av det jag anser är en evidensbaserad julklapp, skapad för att ge lycka hos dig, den du ger den till och indirekt en eller flera människor därtill.

Min övertygelse är att de fiesta av oss, barn eller vuxna, inte behöver fullt så mycket saker som vi har. Den övertygelsen bygger jag inte bara på något eget hittepå, utan på den samlade forskningen på konsumtionspsykologi och subjektivt välbefinnande. Den forskningen visar nämligen att vi människor generellt är ganska kassa på att bedöma vad som ska göra oss lyckliga. Vi tror exempelvis att Mer är bättre när det handlar om att ge presenter fast det inte alls stämmer.

Vi tror också ofta att vi kommer att bli lyckliga för resten av livet bara vi får det där jobbet, eller den där elektronikprylen eller den där bilen eller den där bostaden. Fenomenet hedonic treadmill är relevant här och visar att så inte är fallet. Vår referensnivå skjuts hela tiden framåt (läs mer om referensnivå här). Vi kommer att vara glada en liten stund, ibland så kort tid som några minuter, innan vi kommer att leta efter nästa jobb, pryl, bil eller bostad.

Som om det inte vore nog, är människor pinsamt dåliga på att förstå att vi inte kan navelskåda oss till förståelse för vår egen lycka. Eller, som Michael Norton och Elizabeth Dunn skriver i sin bok Happy Money: The Science of Smarter Spending:

“Trying to uncover the causes of your own happiness through introspection is like trying to perform your own heart transplant. You have some idea of what needs to be done, but a surgical expert would come in handy.”

Alltså (fri översättning för er som inte kan engelska): att förstå orsakerna till sin egen lycka genom introspektion är som att utföra sin egen hjärttransplantation. Man har ett hum om vad som måste göras, men det är ändå läge att kalla in en kirurg.

Michael Norton och Elizabeth Dunn har sammanställt fem kriterier för det de kallar ”Happy Spending”. Alltså sätt man kan spendera sina pengar på, för att öka sitt eget välbefinnande. Den evidensbaserade julklapp jag hintat om uppfyller alla dessa fem kriterier. Det är därför jag tycker att den är genialisk.

Men, first things first, vi börjar med de fem kriterierna.

  1. Spendera pengar på upplevelser, inte på prylar. Att köpa materiella ting, såsom hus eller läckra solglasögon ger mindre eller ingen lycka, jämfört med att köpa upplevelser, såsom resor eller konserter. Ett mellanting är så kallade upplevelseprodukter, exempelvis en gitarr som ju är något materiellt som möjliggör upplevelser.
  2. Begränsa din konsumtion. Precis som jag skrev i inlägget om chokladpraliner blir upplevelsen blir starkare om man inte har fri tillgång till allt utan begränsar sin tillgång till exempelvis delikatesser eller upplevelser. Den du, Spotify Premium!
  3. Köp tid. Genom att outsourca uppgifter eller säga nej kan vi få tid över till att göra sådant vi mår bra av. Det här skrev jag om i höstas i mitt inlägg om tid. Kort sammanfattat kan man säga att vi bör vara mer noga med hur vi spenderar tiden, eftersom den är begränsad.
  4. Köp nu - konsumera sedan. Det här är ju raka motsatsen till det många butiker erbjuder, nämligen ”köp nu - betala efter jul eller i mars eller när vi skickat faktura med dröjsmålsränta och påminnelseavgift”. Men, genom att köpa först och konsumera sedan utnyttjar man sin förmåga att se fram emot saker, vilket i sig skänker njutning.
  5. Spendera pengar på andra. Experiment har visat att redan ettåriga barn upplever glädje då de ger. Även åldringar som Warren Buffet verkar stämma in i det, då de bestämt sig för att skänka bort över 99 procent av sina förmögenheter med orden ”I couldn’t be more happy with that decision”.

Alltså, fem principer för konsumtion som ökar välmåendet.

Så, vilken är då den där fantastiska julklappen? Jo...

*trumvirvel*

Presentkort på ett mikrolån!

*trumpetfanfar och folkets jubel*

Organisationen Kiva är en förmedlare av mikrolån. Mikrolån är ett sätt att ”stimulera småföretagsamhet i tredje världen, ofta av kvinnor, som exempelvis kan köpa en symaskin och starta en affärsverksamhet. En av dess föregångsmän, Muhammad Yunus, tilldelades Nobels fredspris år 2006 för sitt arbete med mikrolån. Kiva har fått en del kritik genom åren, bland annat 2009, exempelvis för höga räntor (vilket andra anser är en förutsättning för att mikrolån ska fungera rent ekonomiskt) och dåliga samarbeten med sina partners ute i länderna de arbetar i. Min uppfattning är att Kiva inte är optimalt, men än så länge är det minst dåliga sättet att bedriva bistånd på. Tyvärr har välgörenhetsorganisationer, som Röda Korset, gjort bort sig för många gånger för att jag ska ha förtroende för dem. Den som har något bättre får gärna berätta det för mig. 

Själv kom jag i kontakt med Kiva efter tips av Jenny Richardson som var min kollega på Psykologifabriken. Hon hade redan då stenkoll på lyckoforskning och är, som ett litet sidospår, en av de som varit viktiga för mig i mitt skrivande då hon korrekturläste en hel del av de texter jag skrev på den tiden. Jag lärde mig massor. Så, tack Jenny!

När jag upptäckte Kiva började jag att låna ut pengar, ofta $25 åt gången, till olika projekt. Exempelvis skolbyggen i Uganda, inköp av getter i Georgien och reparation av vattenreningsverk i Bangladesh. Om jag får skryta lite, och det får jag ju eftersom det är min egen blogg, är jag nu bland de 10% kiva-användare som donerat mest pengar och flest gånger. Du kan kolla på min offentliga Kiva-sida här. Om du nu hade kunnat se mig, när jag sitter och skriver, hade du sett att jag ger mig själv en klapp på axeln. Och, jag är ärlig när jag säger att det är en fantastisk känsla när jag får en mail, exemplevis med ett videoklipp där Joseph från Kenya förklarar hur byns solenergipark utvecklas. En bra sak med kiva är att man kan köpa presentkort. Det låter mottagaren av presentkortet låna ut den summa du betalat, till ett valfritt projekt.

Så, varför är då ett presentkort på ett mikrolån så bra att det uppfyller de fem kriterierna för Happy Spending?

  1. Spendera pengar på upplevelser, inte på prylar. Det är en upplevelse om något att få följa ett skolbygge under tre års tid och veta att de där slantarna man lånat ut är en liten men viktig orsak till att bygget fortgår.
  2. Begränsa din konsumtion. Du behöver inte låna ut obegränsat med pengar. $25 är den minsta summan och den räcker långt och länge. Dessutom blir lånet återbetalt såvida inte låntagaren klantar till det eller har otur. En av mina låntagare dog exempelvis i ebola-epidemin för några år sedan och lånet förföll. Det kunde jag leva med (lite osmakligt uttryckt, men pun intended). Men, om lånet återbetalas kan du låna ut pengar igen, till ett annat projekt eller välja att ta ut pengarna igen och spendera dem på något annat. Typ en månads obegränsad musik i form av Spotify Premium. Inget jag rekommenderar, dock, på basis av just detta forskningsfynd.
  3. Köp tid. Genom att köpa kiva-lån som låter människor i andra delar av världen ägna sig åt bra saker såsom att bygga en park med solceller i Rwanda, kan du (inom några år) ägna dig åt viktigare saker än att akut bygga vallar för att hindra den stigande havsnivån från att dränka trädgården i din sommarstuga. Eller, för att tala klarspråk: många kiva-projekt syftar till att ställa om till hållbara energikällor för att dämpa och i längden vända den globala uppvärmningen.
  4. Köp nu - konsumera sedan. Det här gäller julklappar i allmänhet, men kiva-lån i synnerhet. När du köper ett presentkort på ett kiva-lån kommer mottagaren att använda det vid ett senare tillfälle. Det ger alltså dig gott om tid till att gotta dig i vilken glädje lånet kommer att ge både mottagaren och låntagaren.
  5. Spendera pengar på andra. Den här behöver kanske ingen närmare förklaring. Det är ganska uppenbart att ett inköp av presentkort på att låna ut pengar till andra är att spendera pengar på andra. Både mottagaren av presentkortet och mottagaren av lånet.

Så, hoppas nu att Tyra och Måns, fyra och ett år, inte läser denna bloggpost. För nu tänker jag avslöja att de ska få ett varsitt kiva-lån i julklapp även i år.

Vad du som läser ger andra i julklapp kan jag inte styra över. Men jag hoppas att den här bloggposten lärt dig något nytt.

Vill du själv ge eller ge bort ett Kiva-lån? Bli medlem och börja.

God jul.